Livskris, jobb och nobelpriset

I torsdags, för snart en vecka sedan inser jag nu, blev jag alltså klar med mitt första år på ämneslärarprogrammet. 60 högskolepoäng svenska. Fast helt klar känner jag mig inte förrän i slutet av juni när resultatet från sista tentan kommer. Håller alla tummar jag har för att det ska ha gått bra, men svår var den så vi får väl se. 
 
Efter sista tentan passade jag på att vara sjuk, då när vi skulle fira att första året var avklarat. Så jag fick fira hemma på soffan istället. Sedan dess har jag ägnat mig åt framförallt tre saker: livskris, jobb och skrivande.
 
Livskris fortfarande angående om jag ska plugga vidare, plugga nåt annat, jobba och plugga till högskoleprov, resa, eller någon slags kombination av dessa till hösten. Tips och idéer är varmt välkomna. Jag är trött på studentlivet och studentekonomin och därför vill jag plugga klart så fort som möjligt. Men som sagt jag är trött på det så en paus ut i världen hade ju varit trevigt. Men som sagt igen, jag är trött på det så en paus hade kanske bara gjort mig stressad över att jag vill fortsätta plugga så jag blir klar någon gång. Ja, ni hör ju. Och för att inte tala om vad jag ska plugga. Jag tror fortfarande på lärare, men jag vill verkligen inte läsa nåt annat ämne än svenska och det måste jag ju om jag fortsätter plugga till lärare. Så det vill jag ju ändå på sätt och vis inte. Och så vill jag gärna att det är en utbildning på 3 år istället för 5. Djursjukskötare till exempel. Men då måste jag ju plugga högskoleprov ett år först, så det blir ändå 4 år till. Och så måste jag jobba för mat och tak behöver jag oavsett vad jag pluggar (tvivlar på att CSN beviljar bidrag till högskoleprovsstudier). Och jobba, det vill jag ju på sätt och vis men jag vill ha ett jobb som kräver utbildning och då passar det ju inte jättebra att jobba först och plugga sen. Som sagt, tips, råd, idéer, tankar... allt är välkommet.
 
Jobb. Jag har äntligen börjat komma in i jobbet på McDonalds. Ibland (läs: alltid) är det fruktansvärt stressigt, till exempel när vi var endast tre som jobbade natt i måndags och hela Uppsala av okänd anlending bestämde sig för att komma och äta väldigt mycket mat klockan två på natten. Samtidigt är det ett av de bättre jobben jag haft eftersom man jobbar i ett team, slipper vara ensam och tiden faktiskt inte står stilla eftersom det finns saker att göra precis hela tiden.
 
Och skrivandet. Jag jobbar vidare på min novell som jag ska få nobelpriset i litteratur för. Eller rättare sagt jag har börjat på en ny för jag tyckte inte att den första höll nobelkvalitet. Jag planerar inte få det postumt utan satsar på 2017, på så vis behöver jag inte ha livskris längre efter december, tänker jag.
Känner lite som hunden. Jag ligger här på gräsmattan tills jag måste göra något annat.